purrpurr

Alltså.
Min katt är precis som jag, väldigt sällskapssjuk.
Han ligger mest och purrar under min haka, pussar mig i ansiktet mm.
Men en sak är oerhört jobbig - han följer med mig på toaletten (Jag kan inte stänga min dörr eftersom den gick sönder efter en festnatt).
Han sätter sig bara där och glor på mig, enda sättet att få honom att titta bort är att ge honom toalettpapper att leka med...

Och jag älskar att vara med Ziggy, men NÄR ska jag kunna träffa vänner igen utan att få dåligt samvete?
Jag kan inte göra nånting längre. Jag har inte mage att lämna honom ännu mer ensam (han är ju ensam hela dagarna när jag jobbar)
ÅÅÅH...
Han sitter till o med i mitt knä och tittar när jag skriver detta, där jag är, är ziggy...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0